Program
Stella Tähtinen, sopran
Elsa Angervo, mezzosopran
Tuomas Miettola, tenor
Luke Terence Scott, baryton
Marjaana Merikanto, piano
Juho Keränen, piano
OPERA
WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756–1791):
Ouvertyr (Die Zauberflöte – Trollflöjten)
Merikanto – Keränen
W. A. MOZART:
“Dies Bildnis ist bezaubernd schön” (Die Zauberflöte – Trollflöjten) – Tamino
Miettola – Keränen
W. A. MOZART:
“Deh vieni, non tardar” (Le nozze di Figaro – Figaros bröllop) – Susanna
Tähtinen – Merikanto
W. A. MOZART:
“Non ti fidar, o misera” (Don Giovanni) – Donna Anna, Donna Elvira, Don Ottavio, Don Giovanni
Tähtinen – Angervo – Miettola – Scott – Keränen
–
GEORGES BIZET (1838–1875):
“Au fond du temple saint” (Les Pêcheurs de perles – Pärlfiskarna) – Nadir & Zurga
Miettola – Scott – Merikanto – Keränen
GEORGES BIZET:
Habanera – “L’amour est un oiseau rebelle” (Carmen) – Carmen
Angervo – Keränen
GEORGES BIZET:
Toreador – “Votre toast, je peux vous le rendre” (Carmen) – Escamillo
Scott – Tähtinen – Angervo – Miettola – Merikanto – Keränen
CHARLES GOUNOD (1818–1893):
Je veux vivre (Roméo et Juliette) – Juliette
Tähtinen – Merikanto
–
GIOACHINO ROSSINI (1792–1868):
“Una voce poco fa” (Il barbiere di Siviglia – Barberaren i Sevilla) – Rosina
Angervo – Keränen
GAETANO DONIZETTI (1797–1848):
“Cruda, funesta smania” (Lucia di Lammermoor) – Enrico Ashton
Scott – Keränen
GIUSEPPE VERDI (1813–1901):
Kvartett “Bella figlia dell’amore” (Rigoletto) – Gilda, Maddalena, Duca, Rigoletto
Tähtinen – Angervo – Miettola – Scott – Merikanto
GIUSEPPE VERDI:
Brindisi “Libiamo ne’ lieti calici” (La traviata) – Violetta & Alfredo
Tähtinen – Angervo – Miettola – Scott – Merikanto – Keränen
PAUS
JUL
JOHANN SEBASTIAN BACH (1685–1750):
Schafe können sicher weiden, BWV 208 (pianoarr.)
Merikanto – Keränen
SAMUEL BARBER (1910–1981) – GIAN CARLO MENOTTI (1911–2007):
Must the Winter Come So Soon? (ur operan Vanessa) – Erika
Angervo – Merikanto
CLAUDE DEBUSSY (1862–1918):
Noël des enfants qui n’ont plus de maison (Jul för hemlösa barn)
Angervo – Merikanto
BENJAMIN BRITTEN (1913–1976) – TRAD. (Medelengelska):
Corpus Christi Carol
Miettola – Merikanto
TRAD. (Italienska):
Sankta Lucia
Tähtinen – Merikanto
TRAD. (Skotsk gaeliska):
Tàladh Chriosda (Vaggvisa för Jesusbarnet)
Scott – Merikanto
KARL COLLAN (1828–1871) – ZACHARIAS TOPELIUS (1818–1898):
Sylvias hälsning från Sicilien
Miettola – Keränen
HUGH MARTIN (1914–2011) – RALPH BLANE (1914–1995):
Have Yourself a Merry Little Christmas
Tähtinen – Keränen
IRVING BERLIN (1888–1989):
White Christmas
Scott – Keränen
ADOLPHE ADAM (1803–1856):
Cantique de Noël (O Holy Night / O helga natt)
Tähtinen – Angervo – Miettola – Scott – Merikanto – Keränen
Biljetter 40 €
Längd 2 h, 1 paus
Åbo musikfestspel presenterar åter sin egen Julopera. Vid julkonserten 2025 stiger fyra framstående unga artister, alla vinnare av betydande internationella och finländska sångtävlingar, upp på konserthusets scen: sopranen Iris Candelaria, mezzosopranen Elsa Angervo, tenoren Tuomas Miettola och barytonen Luke Terence Scott. Vid sidan av solisterna framförs pianisterna Marjaana Merikanto och Juho Keränen, vars virtuositet släpps lös under hela konserten.
Kvällens första del tar lyssnaren med in i de stora operakompositionernas värld: passion, dramatik och berättelser buren av tonerna, där varje röst glänser både som individ och som en del av helheten. Under kvällens andra del förflyttas vi till julens värme och ljus: konserten erbjuder en musikalisk resa över hela världen, med julsånger där mångkulturella traditioner möter budskapet om fred och gemenskap över gränser.
Denna kväll är mer än en konsert. Det är en fest, ett ögonblick där musiken, talangen och julens magi förenas.
Observera: Stella Tähtinen kommer att uppträda istället för Iris Candelaria.
Om verken
OPERA
Wolfgang Amadeus Mozart var ett underbarn och en mångsidig konstnär, men hans största inflytande på musikhistorien kom kanske genom hans operor. Baserat på Emanuel Schikaneders lättsamma sagolibretto skapade han det banbrytande verket Trollflöjten, vars referenser till frimurarnas lära redan är tydliga i ouvertyren. Påverkad av det heliga talet 3 börjar verket i tonarten Ess-dur med tre b-tecken, och tre festliga ackord behövs innan handlingen börjar.
Efter den sprudlande ouverturen kommer prins Tamino in på scenen och förälskar sig i prinsessan Pamina enbart utifrån hennes porträtt. Dies Bildnis ist bezaubernd schön (”Detta porträtt är förtrollande vackert”) är en förstklassig kärlekssonett, vackert tonsatt av Mozart.
Mozart upphöjdes till mästare i komisk opera, särskilt genom Figaros bröllop, där Susanna retar Figaro, som väntar gömd, i den berömda arian Deh vieni, non tardar (”Kom, dröj inte”). Den svartsjuke Figaro tror att sången riktar sig till greven som flörtar med Susanna, när det i själva verket är både greven och Figaro som leds vilse.
Mozart och librettisten Lorenzo da Ponte fortsatte sitt samarbete i en något allvarligare ton med operan Don Giovanni, där Donna Elvira varnar den intet ont anande Donna Anna för den omoraliske huvudpersonen: ”Non ti fidar, o misera” (Lita inte på honom, stackars kvinna). – Don Giovanni försöker hävda att Elvira är galen.
Georges Bizet gjorde sig ett namn på Paris musikscen efter att ha vunnit det prestigefyllda Prix de Rome 1857, endast 18 år gammal. Bland hans framtida framgångar kan nämnas Pärlfiskarna, som utspelar sig på den exotiska ön Ceylon, vars mest kända scen skildrar Nadir och Zurga, kungen av pärlfiskarna, som inser att de är förälskade i samma kvinna. ”Au fond du temple saint” (I botten av det heliga templet) växer från ett minne till insikten att vänskapen mellan männen är starkare än deras kärlek till samma kvinna.
Bizet upplevde den ena besvikelsen efter den andra innan hans opera Carmen, som också blev populär först efter kompositörens död vid 36 års ålder av en hjärtattack. Idag är denna passionerade kärlekstriangel en av de mest framförda operorna i historien, och Carmens Habanera ”L’amour est un oiseau rebelle” (Kärleken är en rebellisk fågel) är en av de mest framförda sopranariorna. Bland favoriterna för barytoner finns tjurfäktaren Escamillos passionerade ”Votre toast, je peux vous le rendre” (Er skål, jag kan återgälda den), känd för sin refräng: ”Toreador, en garde!”
På 1860-talet dominerade Bizets äldre kollega Charles Gounod operascenen i Paris med sin framgångsrika bearbetning av Shakespeares Romeo och Julia. Särskilt välkänd är den charmiga valsen ”Je veux vivre” (Jag vill leva), där Julia hänvisar till sitt kommande arrangerade äktenskap med Paris.
På 1820-talet dominerade Gioachino Rossini operavärlden, först i Italien och sedan i Paris. Han var känd för sina komiska operor, såsom Barberaren i Sevilla, där den påhittiga Rosina planerar att vinna sin älskade Lindoro med hjälp av barberaren Figaro i den virtuosa sopranarian ”Una voce poco fa” (För ett ögonblick sedan hördes en röst).
Rossinis samtida Gaetano Donizetti inspirerades av Skottland och Sir Walter Scotts (ingen släktskap med kvällens solist) berättelse The Bride of Lammermoor med sina berömda galna scener. I första akten av operan Lucia di Lammermoor förbannar Lucias bror Enrico hennes förhållande med Edgardo och önskar att en dödlig blixt ska rädda hans syster från skam.
Ett par decennier senare blev Giuseppe Verdi en stjärna inom italiensk opera, och scenen ”Bella figlia dell’amore” (Vackra kärlekens dotter) från sista akten i hans opera Rigoletto representerar höjdpunkten inom ensemblesång. När den bedrägliga hertigen uppvaktar Maddalena ser hans älskade Gilda på med skräck från sitt gömställe, medan Gildas far Rigoletto svär att hämnas på förrädaren. Denna scen, där fyra personligheter på ett mästerligt sätt förenas, låg till grund för den framgångsrika pjäsen och filmen Quartet från 2012.
Berusningen av att sjunga tillsammans är också tydlig i dryckesvisan ”Libiamo ne’ lieti calici” (Låt oss dricka ur glada bägare) i Verdis opera La traviata, där hela sällskapet deltar i glädjen hos Violetta och Alfredo, som senare blir älskare.
JUL
Johann Sebastian Bachs aria ”Schafen können sicher weiden” (Fåren kan beta i fred) hänvisar inte till julevangeliet, utan till den fred som en god härskare bringar, vilket passar ”Jaktkantaten” som firar hertig Christian av Sachsen-Weissenfels födelsedag. Det fyrhändiga pianotranskriptionen är populär som bröllopsmusik, bland annat.
I Samuel Barbers korta aria ”Must the Winter Come so Soon” lider Erika av att vara instängd i sin moster Vanessas stuga. Arian har blivit enormt populär, liksom hela operan Vanessa, men det romantiska förhållandet mellan kompositören och librettisten Gian Carlo Menotti, som ansågs olämpligt vid den tiden, fick troligen publiken att avvisa verket.
Claude Debussys sång om hemlösa barn vid jul (Noël des enfants qui n’ont plus de maison) utstrålar inte den vanliga julfreden. Mitt under ett brutalt världskrig ber kompositören i sin egen text att julen ska hämnas på Frankrikes barns vägnar och straffa de tyska inkräktarna.
Benjamin Britten införlivade den medeltida Corpus Christi-dikten i sitt körverk A Boy Was Born, som han komponerade vid 19 års ålder, och arrangerade senare den anspråkslösa, fridfulla kompositionen för röst och piano.
Julen har inspirerat människor över hela världen att sjunga. Bland dessa sånger finns den italienska båtsången ”Sankta Lucia” och den skotska vaggvisan Tàladh Chrìosda (Kristi vaggvisa).
Karl Collans absoluta favorit bland folket är Sylvias hälsning från Sicilien. Zacharias Topelius dikt handlar inte bara om julstämning, utan är också ett kraftfullt uttalande till förmån för djurens rättigheter. Sylvia – en liten svartkronad sångare – skriker i fångenskap på Sicilien, eftersom hennes sång används för att locka hennes fågelkamrater till det italienska julbordet. Tack vare EU-lagstiftningen är denna grymma tradition äntligen på väg att bli ett minne blott.
Hugh Martin och Ralph Blane skrev julsången till musikfilmen Meet Me in St. Louis från 1943, med Judy Garland i huvudrollen. Have Yourself a Merry Little Christmas blev senare känd, särskilt i den version som spelades in av Frank Sinatra.
Sången White Christmas, komponerad av Irving Berlin, spelades in av Bing Crosby 1942. Sedan dess har den blivit den mest sålda singeln i historien, med över 50 miljoner sålda exemplar.
Adolphe Adams välkända julsång har spelats in av många artister, och en av de mest älskade är Jussi Björlings svenska tolkning. Placide Cappeaus ursprungliga dikt ”Minuit, chrétiens” (Midnatt, kristna) skrevs före julen 1847 och tonsattes av den berömde operakompositören Adam bara några dagar senare. Dikten är fylld av ett innerligt kristet budskap och uppmanar hela världen att knäböja inför Frälsaren.
Lauri Mäntysaari
Artister
INFO
- Address: Aningaisgatan 9, 20100 Åbo
- Kollektivtrafik: Nära till hållplatser i centrum. Busstationen ligger intill och centralstationen ligger cirka en kilometer bort.
- Tillgänglighet: På Sibeliusgatan finns två parkeringplatser för . Framför huvudentrén (Aninkaistenkatu) är det möjligt att lämna passagerare. Huvudentrén är tillgänglig.
- Parkering: Keskustan pysäköintialueet, lähimpänä Puutorin pysäköinti.